Jag älskar mtb, galen i det!
Efter förra årets Cykelvasan 90km så kände jag: detta lopp måste jag och T köra!
Läste peppande racerapporter, hängde på låset när platserna släpptes och ja, väntat i nästan ett år på denna höjdpunkt.
Besviken, efterpirr och lyckorus, känner jag det..nej, faktiskt inte.
Vi var taggade som tusan när vi kl 11:00 drog iväg genom start.
Lång uppförsbacke och detta kan bli bra, jävligt roligt!
Detta lopp är inte ett dugg tekniskt. Blandade vägar och stigar. Underbar publik och bra med kontroller som har allt man kan tänka sig.
Jag uppfattade aldrig några jobbiga delar. Dock hade det regnat på natten så det var geggigt och det verkligen sög i däcken på vissa ställen. Dom omtalade guppen i Mångsbodarna är inte trevliga om man inte vet om dom. Nu visste jag som tur om dom tack vare racerapporter från förra året, vilket jag tackar för.
Men...att när man själv startar i mitten och hela tiden blir omkörd av tidsjägare som inte visar någon som helst hänsyn.
Kungar på hjul kan man nog med bra ord kalla det!
Detta gör mig jävligt lack. Pratade med fler och dom var lika arga och rädda som jag.
Jag ville om många gånger, men kunde inte, för jag blev prejad. Två olika styren i sidan...FAN!
Att passera fyra olika olyckor som behövde sjukvård men ambulans är inte speciellt skoj.
Nu är det blandat med olika cyklister i spåret och det gäller väl att ha skoj..
Jag fick ALDRIG kramp eller känningar. Jag kunde pressa in i mål och känna att jag kunnat mata 5 mil till.
Är inte världsnöjd med tiden så jag vet att jag kunnat komma in 30 min tidigare in.
Men det gick inte. Pga av alla galningar.
Jag har kört bla Nya Långa Lugnet och Snapphaneturen. Vilken skillnad!
På dom loppen är alla hjälpsamma, trevliga och visar hänsyn.
Här hojtar man till ordentligt i tid när man ska köra om.
Jag säger bara seeda. Det vore fan så mycket bättre om dom snabba körde först.
Först elitgrupper, sen elitmotionärer och sen motionärer. Detta är galet att vi motionärer som inte har samma tidspress som dom duktiga elitmotionärerna ska köra efter oss och vi ska känna oss sjukt jagade och inte kunna jaga in vår tid i vår takt utan att bli nedkörd i diket..
Man ska inte behöva känna sig rädd som många var.
Alla är värda att gå i mål med leende på läpparna.
Cykelvasan kallar jag inte ett roligt upplevelselopp. Jag kallar det för Vansinnesloppet!
Hursom.
Alla har olika åsikter och tycken. Detta var mitt. Jag föredrar svåra och tekniska lopp. Så mycker roligare. Att få kämpa över rötter och sten. Slänga cykeln över axeln och springa genom skog, det såna lopp jag vill köra!
I vår då jävlar, jag har planerat.
Som sagt, jag är så galet nöjd med min kropp. Mår så bra, ingen träningsvärk, inga känningar.
Jag körde enbart på vatten och rawfood barer som jag vet funkar för min mage.
Inga konstigheter bara goda vanor.
Min tid 4:53. Min käre sambo 4:55.
Ok tid med tanke på omständigheterna. Dock hade jag hoppats på mellan 4-4:30 timmar.
Köra Cykelvasan igen...jag kommer som jag känner idag inte att hänga på låset när anmälan öppnar.
