Är man avundsjuk om man inte kan glädjas av andras framgångar...är man avundsjuk om det inte passar att hälsa vissa dagar?
En lite fundering...passar man på fejjan...men inte i verkligenheten?
Hur funkar folk...det är ganska tragiskt att man gör rensning i vännerlistan på fejjan titt som tätt...kanske är det så.
Det må hända sticka i andras ögon när man åstakommit något stort...något som en annan inte klarar...
Men glöm inte att vi som når våra mål som kan vara ett löplopp, arbetslivet eller bara en lite grej som att se till att kramas varje dag att vi kämpar för det!
Det är så tydligt med ytlighet. Finns i "vänskapskretsen" och på jobbet/en...
Att våga tycka om sig själv är stort, ett mål...att våga ta för sig...är får många
ingen bra idé...
Att våga synas, prata...för jössö namn...gör inte det!
~
Tur man lärt sig en liten gnutta genom åren. Jag känner mig starkare än för 3 år sedan rent mentalt.
Vill jag inte umgås med "dom" så gör jag inte det!
Blir jag kallad tråkmåns för att jag nästan är nykterist...så varsågod!
Det glädjer mig att ni som snackar skit om mig nämner mitt namn..för en liten jävla avundsjuka ligger det i dom orden
och vill vara en bit av mig!
~Have Fun~
4 kommentarer:
Man trodde ju att man lämnat sånt beteende på mellanstadiet, men vissa lever fortfarande kvar där. Skönt att du kommit längre och till en bra insikt. :)
Bra synpunkter! :)
Det är ju som du säger, avundsjukan som talar. Strunta i dem, släng jante åt helvete och le!
DE är så sjukt osäkra och då måste man hävda sig så mot andra och prata skit bakom ryggen. Tror knappast de mår bra eller blir lyckligare av det.... vi är vinnarna Lina! :D
Skicka en kommentar