5 augusti 2013

~Allt Går Om Man Vill~

Man klarar mer än vad man TROR!
Jag har fått frågor om jag kan skriva om hur jag började träna som jag gör idag och intresset till hälsa. Här kommer det i lite kortfattat format.
~
Jag har tidigare vart tävlingsryttare i fälttävlan. Tyvärr tränade jag bara hästen enligt konstens alla regler. Skit i mig, hästen ska ha det bästa och inte bli kall efter träning osv..
Ett stort fel man gör som ryttare, vi behöver lika mycket egen träning vi, för att orka stå i fältsits några kilometer och samtidigt vara skärpt!
Men när jag blev gravid januari 2009, så fick hästen sluta tävla och bara vara motionshäst.
Jag var inte iform...ööh visst jag var gravid, men ändå.
Har alltid sagt att blir jag mamma, ska jag bli en pigg och stakt mamma.
Så jag har nog gravidkilorna att tacka...tacka för att jag älskar att motionera...idag.
~
Tog tag i mitt liv på ALLVAR 30 april 2010. Men en 6 månaders bebis och för många kilon på kroppen gick jag med i Viktväktarna, promenerade nästan milen VARJE dag (slet ut en vagn). Slet med hantlar från Rusta framför Olga Rönnbergs träningsfilmer på hennes blogg. Ingen yogamatta, nej, en trasmatta dög perfekt. Jag slet som ett djur mellan tösens sovstunder.
Slutade med Viktväktarna i augusti. Från 82 kg till 72 kg. Men bara förtsatte jag med nya vanor, 5 mål/dag, promenader och kärlek.. ;-)
På egen hand är jag nu tillbaka på min matchvikt 64 kg.
Mår så bra, fett har blivit muskler och mina värden är bättre än någonsin.
För nästan exakt 2 år sedan sprang jag min första mil.
Då bestämde jag mig för att göra min Tjej Klassiker.
Januari 2012 köpte jag mitt livs första gymkort.
Tjej Klassiker genomförd under 2012.
Började med mountainbike sommaren 2012 när jag fick en grym cykel av familjen när jag fyllde år, jag blev biten och fast.
27 maj 2013 genomförde jag mitt längsta löplopp ever! En halvmara på 02:02.
1 juni genomförde jag mitt tuffaste mtblopp..Nya Långa Lugnet. 62 km. Mitt ANDRA lopp!!!
Inom 2 veckor ska jag cykla Cykelvasan 90 km.
Om knappt 2 månader springer jag Lidingö 30 km.
Maj nästa år...ja då är det Stockholm Marathon.
~
Man klara mer än vad man tror, om man har VILJAN!
Inte fan trodde jag att jag skulle börja cykla...eller älska löpning så jävla mycket när jag satt med en nyförlöst bebis i soffan hemma.
Jag är så glad över MIN diciplin. Jag har kämpat själv, jag menar själv.
Ingen har sprungit med mig. Jag har peppat mig själv.
 Mina löprundor på 3 km som jag tycket var skittråkiga slet jag med länge.

~April 2010. Orkade inte promenera mer än några kilometer, löpträna...nej, fanns inte i min värld, inte just här! Jag bestämde mig att byta livstil~

 

~Idag klarar min kropp av att springa över 2 mil.
Cykla tuffa mil i skog och mark och planka på tå över 4 minuter~





4 kommentarer:

Charlotta sa...

Åh, vad himla kul att läsa om!
Du är tokinspirerande, det har jag sagt förr, men ändå, säjer det igen: Jag blir så himla pepp av dej!
Det ger mej sån motivation att se var du är nu. Jag är ju där i början med de där kortare löprundorna men det går framåt hela tiden, snabbare, lättare och helt plötsligt upptäckte jag att jag faktiskt VILLE träna styrka också! Kors i taket liksom :-)

Jag vet att jag sa någon gång i vintras till Daniel: "Åh, tänk vad härligt om jag kunde bli biten av träning" men tänkte samtidigt att det aldrig skulle hända. Och så gjorde det det!


LinaTriathlet sa...

Vilken inspiration, du är grym!!

Jeanna Ullén sa...

Wow Lina vilken rolig läsning! Jag som trodde att du var en sån som liksom alltid bara hade varit i perfekt form. Missförstå mig rätt, men den här framgångssagan var fin att läsa. Du är grym, det har jag alltid tyckt, men ännu lite grymmare nu.

Helena Nimbratt sa...

Vilken resa och vad inspirerande! Var stolt över dig själv!